Peter har köpt nya ledlysrör och bland annat skruvat upp dem i tvättstugan. Från att ha trevat mig fram bland flyttlådor, kläder och maskiner i källaren så har jag hamnat i ett ljuseldorado. Det är så vitt! Jag ser allt! Jag kan använda tvättstugan som ljusterapirum i vinter om jag skulle bli less på mörkret i februari. Detta är super!
Vi har faktiskt funderat på att köpa in ledlysrör till köket. Tänk er ett kök upplyst med 2000 watt! Jag blir nästan i extas när jag visualiserar mig i köket badandes i vitt ljus.
Jag kommer att tänka på min svärmor. Minns så väl en gång när vi bjöd henne på middag, dukade fint och tände levande ljus. Det var jättemysigt i skenet av stearinljusen men hon blev en aning frustrerad när vi skulle äta och utbrast:
– Tänd lamporna. Jag ser ju inte vad jag äter!
I dag förstår jag precis hur hon kände sig. 🙂
Det är bara att inse att ju äldre man blir ju sämre ser man i mörker. Har man dessutom varit försedd med ett uselt mörkerseende i hela sitt liv så är det inte så konstigt att man nästan svimmar av hänförelse när man får ordentlig belysning monterat av sin älskade make. <3
Nu för tiden är det inte candle light i månens sken som impar på fru Nilsson. Nä på med heavy arbetsbelysning och starka lysrör, då går jag igång. 🙂
Så igenkännande! Behöver också mycket ljus. Snäll make som monterat ledljus i stället för led- ljus. Vet nu var man kan få hjälp med ljusterapi vid behov. Ringer när/om det är dags. Kram