Full fart och alltid ett steg efter…

Nu har de åkt hem, vår lilla familj. Det är tomt och tyst men det känns skönt i allt elände att det inte kommer att dröja så länge innan de är här igen. Till midsommar kommer de upp. 🙂

Det har varit full fart i en vecka och jag har konstant varit på efterkälken. Med håret på ända och trilskandes knän och rygg har jag linkat omkring och försökt hänga med så gott det går. Jag ska erkänna att det har varit skönt att lufsa runt i knä-vänlig, maklig takt här hemma nu när jag blivit pensionär. Den makliga takten har tyvärr blivit ”normaltakt” utan att jag har noterat det. (Eller det kanske jag har gjort…)

I min ungdom var jag rätt så snabb. När Fredrik var bebis och vi skulle åka bort så klädde jag mig och sonen och gjorde oss färdig för avresa. När jag var klar så stod jag i hallen och väntade på att herrn i huset skulle behaga dyka upp. Det gjorde han så småningom, iklädd endast kalsonger, rufsade sig i håret och sa:
– Jag tro jag måst tvätt håre!

Jag bröt konstigt nog inte ihop. Jag klädde av sonen och mig själv och väntade.

Nåväl, Nu har det varit påsk och sonen med familj har varit på besök från söderns nejder.
Det är dagsmeja ute och hela gården är ett enda lerhav. Sol springer ut och in och drar in görja. Jag försöker desperat dammsuga och skura bort det värsta så att vårat senaste tillskott av barnbarn ska kunna ligga på golvet.

MITT I ALLT DETTA släpper Peter in Sol, full i lera, högt upp under magen. Han skriker:
– Ja släpp in hunn! Och smäller snabbt igen ytterdörren med sig själv på utsidan…

Sol rusar runt i köket, hallen, vardagsrummet och slutar sin utflykt på vår nyinköpta ljusbeiga soffa….
Står där som förstenad och glor med tom blick på hundeländet och de stora bruna fläckarna på soffan när Fredrik, sonen säger:
-Men mamma. Att du kan vara så obrydd när hunden springer in och lägger sig soffan, skitig som bara den!
OBRYDD!?! Jag är inte obrydd! Jag är senfärdig, i chock och hinner inte med!!

Nej, nu blir det andra bullar av! Det är lika bra att jag skriver det här. Då kan jag inte krypa undan och låtsas som att jag aldrig sagt det. Nu måste det bli mer fart på gumman! Nu ska kilona bort och musklerna fram! Börja träna rörlighet med Sofia igen, ta fram cykeln och sluta ÄTA så f-bannat mycket.

Till midsommar ska jag banne mej hinna vara med!!!